bondhoran

Vi visste att det skulle vara värt det. Stället hade, trots att det låg åt helvete, fått en femma i betyg av DNs På stan. Brunchen skulle vara gudomlig och billig! Bara 95 spänn.

Med höga förhoppningar och fastande mage begav sig Daniel och jag till:



FITTJA.

Fittja ligger cirka en halvtimme bort från stan. Till råga på allt så stirrade alla på oss när vi klev av tunnelbanan. Alla visste var vi skulle. "-Mångkulturellt centrum" hojtade en kille åt vårat håll efter att ha granskat oss. Och visst var det så. Alla som var svennar och med cheap monday byxor skulle dit. De skulle bruncha på ett ställe som DN hade tipsat om.



Det var strövtåg av blonda kalufser som letade efter stället. Som lemmlar på vandring igenom ett outforskat landskap.



Till slut hittade vi en skylt.



JA! Vi var framme!

men mer än så blev det inte. Inne i byggnaden ringlade sig en enorm kö. 100 pers, minst. Till slut yttrade sig en anställd.
"- om du inte har bokat bord kan vi tyvärr inte ta emot er"

Jaja. Daniel och jag hann i alla fall se den goda maten, och lukta på den.



Med kurrande magar tog vi oss tillbaka till stationen.



Daniel var inte sen med att yttra sin besvikelse.

"-Jag hatar Fittja, man kan inte ens sitta på bänkarna"

Vi åkte tillbaka till Hornstull där vi avnjöt en vegetarisk buffé istället.



Det var finnt!



Efter maten var jag lite bättre till mods. Nu skulle jag njuta lite av vårStockholm. Så jag tog med mig kameran i högsta hugg för att bege mig till Kungsträdgården för att fota de vackra träden.



NEHE. Då var de överblommade! När försvann våren egentligen?!



Antiklimax nummer två.



Nu är jag skitseg och lite opepp. Längtar tills imorgon kväll. Hoppas inte på samma antiklimax som förra gången jag skulle se Metallica.