bondhoran

Idag tännkte jag lite på den sista, och roligste, tiden i Piteå.

För snart ett år sedan hängde alla konstant, grilldoften satt i väggarna kring ankarsområdet och till och med i skolans korridorer hördes skratt.
Ja, det var en underbar tid och jag är så oerhört att jag kan minnas tillbaka min tid som student med glädje.

Just nu skulle jag inte allt tacka nej till lite sista-tiden-i-Piteå tid.



Hängde ganska mycket på kåren för att njuta av frallor och kakor.



Daniela och jag delade på en bira innan en rolig kväll. utan för Piteås träkyrka med högt kulturhistoriskt värde.



Maffia de lugg



Klockan 05.00



Ronja Rövardotters vårskrik.



man sov på dagarna



Sedan beundrade man gårdagens bravader.



Visst var man lack på skolans sista lektioner...



Men det var inte så farligt, det var mest redovisningar och sådant.



Vi hade en del mimande, allsjungande på redaktionen.



äckliga katten



Grilarna var tända överallt på studentområdet. Dygnet runt.



Alla verkade helt plötsligt känna alla.



Sorry! Men var bara tvungen.



K*ull-k*kn och mackan.



Lite bränna hann vi med att få också.



Jag hade camping i min etta de sista dagarna. Och jag och grannen emily hade vårdnanden varannan timme.



Vi ägde lofgången på 3:dje våningen. Plus tillhörande trapp.



Hon hade halsbränna. Sjuk halsbränna.



Vi shoppade även en del.



Friends forever.



Ryssk voda känns inte lika lockande längre.



Sekvens efter stukad for och innan mordförsök genom att skjuta ner han med pulka från brandtrappan.



Nu är minnerna från Piteå bara drömmar. Tankar. Minnen.

Men de sitter fast-etsade.

Tack grabbar!