Sagan om Lennart
Senaste tiden (i drygt 2 år) har jag verkligen törstat efter kärlekens nektar. Återigen. Och under den senaste tiden har ett gammat troll letat sig in i mina drömmar igen.
Eller där ljög jag, Jag drömmer inte om trollet. Jag vill tänka på denna skapelse.
Trots att romansen var kort och med ett snabbt abrupt slut var trollet den enda som hitills tyckt väldigt mycket om Bondhoran som tjej, människa, flickvän och som tidsfördriv på samma gång.
Bondhoran saknar Trollet, men är portad från att höra av sig till Trollet som sedan det abrupta slutet (som ni kommer att få läsa om snart,) är stadgad.
Följande episod utspelar sig för fem (blir det de?) somrar sedan under ett fylleslag på Öland, i en tältsäng i Vetlanda och i en äcklig studentlya i en annan stad i Sverige.
Sagan om Lennart
En ,nästan, sann historia nedskriven av Bondhoran
Solen sken. Ölen flödade. Bondhoran och hennes tjegäng (Ja, för man hade sådana när man var 16) satt och förfestade med Sofiero i det brandgula partytältet på Öland.
Kvällen skulle tillbringas i Midsommaraftonens metropol: Borgholm.
Och så blev det.
- Vi ska till min syster och hennes kompisar, säger Bondhorans bästis och är mäkta stolt för att just hon har ordnat en fest hos 22-åringar.
Bussen parkerade vid ändhållsplatsen och gänget gick in till 22-åringarnas hyrda stuga.
Där blev det packat, i dubbla bemärkelser, av allt folk.
Hångel blev det också- i massor.
En kompis satt i ett hörn med en lustig kille i hatt och smekte tunga.
Stolta kompisen smög uppe och lång i en 90-säng med en annan stilig karl.
Till och med Bondhoran fick hångla. Med Lennart.

Lennart var 22. Blondt, busigt hår. Han spelade allan och utskilje sig från alla andra killar som mest klädde sig i rena lee-jeans med piké-tshirt.
Bondhoran föll för Lennart i första sekund.
Dagen efter var gänget återigen samlade och samtalde om alla hångel och om de hade fått känna på någons snopp.
-Ingen hade gjort det.
Efter ett tag hörde hatt-killen av sig till bondhorans kompis. Och den andra till den stolta kompisen.
Men Lennart skrev inte ett enda sms tillBondhorans nokia 3310.
Alla andra var överenns att de skulle till 22-åringarna kvällen därpå. Bondhoran ville inte. Hur pinigt skulle det inte vara att se vackra Lennart som inte hörde av sig igen?

Men Bondhoran hade inte mycket att säga till om .Kvällen därpå bar deras ballerinasko-klädda fötter dem till 22-åringarna igen.
Och Lennart hånglade med Bondhoran även denna kvällen.
Bondhoran var kär.
Men Lennart hörde inte hennes böner och dagen därpå åkte de hem till Vetlanda.
Bondhoran grät. Hon försökte med telepati: "Snälla Lennart...SKRIV TiLL MIG".
VIPS.
SMS.
PIP PIIIIIP.
"Hejsan, vem är detta?"
Ett sms. Från Lennart.

Sedan den dagen åkte Lennart och Bondhoran runt i Lennarts bil. En kväll åkte de 12 mil för att köpa ciggaretter och för att prata. Lennart var student men bodde hos sin mamma över sommaren. Några gånger sov Bondhoran hos Lennart i den lilla tältsängen. De var de lyckligaste stunderna på de sommaren.
Bondhoran var över öronen kär.
Sedan kom hösten.
Sms blev få. Bondhoran fick inte svar på alla sms. och hennes samtal till Lennart kopplades inte alla gånger fram.
Det blev kallt. Det blev vinter. Och helt plötsligt var Lennart bara en sommarromans.
men när det nalkas julafton kommer även alla studenter hem för att besöka deras mammor. Så gjorde även Lennart. Och helgen innan Jesu födelse träffades Bondhoran och Lennart återigen. och igen . och igen. och ingen.
De blev ett uttalat par. Ett gulligt par. Ett par som pratade på telefon varje dag. Ett par som var kära.
Det var én student som helt plötsligt besökte sin mamma i Småland väldigt ofta och en gymnasiestudent som la alt sitt studiemedel på att åka till hans studentstad.
De kollade på film hela kvällarna. De åkte på dagsturer och grillade korv vid en sjö. De lyssnade på iron maiden och de lagade mat år Lennarts mamma.
Men 3 månader känns ibland som längre.
Men de kanske hade blivit mer än 3 månader om inte.... Rambo kommit in i bilden.
Rambo var en student som flyttat hem .Han gav Bondhoran all sin energi för att försöka övervinna hennes hjärta. Och hennes 16-åriga lätt flörtade hjärta på fall.
Lennart och Bondhoran var över.
Sedan visade sig att Rambo var vilken elak kille som helst. Men då... då var det försent. Lennart hade tagit examen och flyttat till en stad i södra, mycket södra Sverige.
Träffat en annan tjej som inte skulle krossa hans hjärta för en Rambo. Som inte skulle kasta iväg 3 intensiva månader. En säker tjej. Och Bondhoran. Ja, Hon var ensam och krossad av en Rambo.
Så gick ett år. "Nu är det ju igen, nu är det jul igen".
Lennart och Bondhoran träffades.
De hånglade.
- Jag älskar dig fortfarande, mumlade Lennart. - och min tjej.
Bondhoran blev chockad. Han var fortfafande ihop med tjejen. och det var ungefär där som de aldrig mer skulle kunna höras.
Bondhoran gjorde förvisso något tappert försök att sedan kontakt honom via facebook. Hon fick svar för Lennart är en bra kille. Men sedan fick hon utskällnign av hans kompis för att hon gjorde detta.
Nuförtiden tänker Bondhoran på Lennart ganska mycket. Kanske för att han ,hitills förhoppningsvis, är den enda som tyckt om henne så innerligt.
Och Lennart... ja han lever vidare i staden i söder med sin tjej... och kanske....kaaaaanske kommer han ihåg lilla Bondhoran.

Eller där ljög jag, Jag drömmer inte om trollet. Jag vill tänka på denna skapelse.
Trots att romansen var kort och med ett snabbt abrupt slut var trollet den enda som hitills tyckt väldigt mycket om Bondhoran som tjej, människa, flickvän och som tidsfördriv på samma gång.
Bondhoran saknar Trollet, men är portad från att höra av sig till Trollet som sedan det abrupta slutet (som ni kommer att få läsa om snart,) är stadgad.
Följande episod utspelar sig för fem (blir det de?) somrar sedan under ett fylleslag på Öland, i en tältsäng i Vetlanda och i en äcklig studentlya i en annan stad i Sverige.
Sagan om Lennart
En ,nästan, sann historia nedskriven av Bondhoran
Solen sken. Ölen flödade. Bondhoran och hennes tjegäng (Ja, för man hade sådana när man var 16) satt och förfestade med Sofiero i det brandgula partytältet på Öland.
Kvällen skulle tillbringas i Midsommaraftonens metropol: Borgholm.
Och så blev det.
- Vi ska till min syster och hennes kompisar, säger Bondhorans bästis och är mäkta stolt för att just hon har ordnat en fest hos 22-åringar.
Bussen parkerade vid ändhållsplatsen och gänget gick in till 22-åringarnas hyrda stuga.
Där blev det packat, i dubbla bemärkelser, av allt folk.
Hångel blev det också- i massor.
En kompis satt i ett hörn med en lustig kille i hatt och smekte tunga.
Stolta kompisen smög uppe och lång i en 90-säng med en annan stilig karl.
Till och med Bondhoran fick hångla. Med Lennart.

Lennart var 22. Blondt, busigt hår. Han spelade allan och utskilje sig från alla andra killar som mest klädde sig i rena lee-jeans med piké-tshirt.
Bondhoran föll för Lennart i första sekund.
Dagen efter var gänget återigen samlade och samtalde om alla hångel och om de hade fått känna på någons snopp.
-Ingen hade gjort det.
Efter ett tag hörde hatt-killen av sig till bondhorans kompis. Och den andra till den stolta kompisen.
Men Lennart skrev inte ett enda sms tillBondhorans nokia 3310.
Alla andra var överenns att de skulle till 22-åringarna kvällen därpå. Bondhoran ville inte. Hur pinigt skulle det inte vara att se vackra Lennart som inte hörde av sig igen?

Men Bondhoran hade inte mycket att säga till om .Kvällen därpå bar deras ballerinasko-klädda fötter dem till 22-åringarna igen.
Och Lennart hånglade med Bondhoran även denna kvällen.
Bondhoran var kär.
Men Lennart hörde inte hennes böner och dagen därpå åkte de hem till Vetlanda.
Bondhoran grät. Hon försökte med telepati: "Snälla Lennart...SKRIV TiLL MIG".
VIPS.
SMS.
PIP PIIIIIP.
"Hejsan, vem är detta?"
Ett sms. Från Lennart.

Sedan den dagen åkte Lennart och Bondhoran runt i Lennarts bil. En kväll åkte de 12 mil för att köpa ciggaretter och för att prata. Lennart var student men bodde hos sin mamma över sommaren. Några gånger sov Bondhoran hos Lennart i den lilla tältsängen. De var de lyckligaste stunderna på de sommaren.
Bondhoran var över öronen kär.
Sedan kom hösten.
Sms blev få. Bondhoran fick inte svar på alla sms. och hennes samtal till Lennart kopplades inte alla gånger fram.
Det blev kallt. Det blev vinter. Och helt plötsligt var Lennart bara en sommarromans.
men när det nalkas julafton kommer även alla studenter hem för att besöka deras mammor. Så gjorde även Lennart. Och helgen innan Jesu födelse träffades Bondhoran och Lennart återigen. och igen . och igen. och ingen.
De blev ett uttalat par. Ett gulligt par. Ett par som pratade på telefon varje dag. Ett par som var kära.
Det var én student som helt plötsligt besökte sin mamma i Småland väldigt ofta och en gymnasiestudent som la alt sitt studiemedel på att åka till hans studentstad.
De kollade på film hela kvällarna. De åkte på dagsturer och grillade korv vid en sjö. De lyssnade på iron maiden och de lagade mat år Lennarts mamma.
Men 3 månader känns ibland som längre.
Men de kanske hade blivit mer än 3 månader om inte.... Rambo kommit in i bilden.
Rambo var en student som flyttat hem .Han gav Bondhoran all sin energi för att försöka övervinna hennes hjärta. Och hennes 16-åriga lätt flörtade hjärta på fall.
Lennart och Bondhoran var över.
Sedan visade sig att Rambo var vilken elak kille som helst. Men då... då var det försent. Lennart hade tagit examen och flyttat till en stad i södra, mycket södra Sverige.
Träffat en annan tjej som inte skulle krossa hans hjärta för en Rambo. Som inte skulle kasta iväg 3 intensiva månader. En säker tjej. Och Bondhoran. Ja, Hon var ensam och krossad av en Rambo.
Så gick ett år. "Nu är det ju igen, nu är det jul igen".
Lennart och Bondhoran träffades.
De hånglade.
- Jag älskar dig fortfarande, mumlade Lennart. - och min tjej.
Bondhoran blev chockad. Han var fortfafande ihop med tjejen. och det var ungefär där som de aldrig mer skulle kunna höras.
Bondhoran gjorde förvisso något tappert försök att sedan kontakt honom via facebook. Hon fick svar för Lennart är en bra kille. Men sedan fick hon utskällnign av hans kompis för att hon gjorde detta.
Nuförtiden tänker Bondhoran på Lennart ganska mycket. Kanske för att han ,hitills förhoppningsvis, är den enda som tyckt om henne så innerligt.
Och Lennart... ja han lever vidare i staden i söder med sin tjej... och kanske....kaaaaanske kommer han ihåg lilla Bondhoran.

Kommentarer
Trackback